Recension: Drömmen om det röda – Rosa Luxemburg. Av Nina Björk.

drommen-om-det-roda-rosa-luxemburg-socialism-sprak-och-karlekOm Rosa Luxemburg hade fått bestämma hade det stått ”zwi-zwi” på hennes gravsten. Så lät det från talgoxarna utanför hennes fängelsecell i Wonke. Ett läte som den fängslade politiske ikonen kunde härma så bra att fåglarna kom flygande och förebådade nya tider. ”Trots snö och frost och ensamhet tror vi, talgoxarna och jag, på den kommande våren!”.

På det minnesmärke som restes över henne och hennes döda kamrater står det istället De döda manar oss (Die Toten mahnen uns), men fortfarande demonstrerar tusentals människor varje år på Berlins gator söndagen före hennes dödsdag och lägger blommor vid hennes gravsten på Friedrichfelde kyrkogård i stadsdelen Lichtenberg.

Rosa Luxemburg var 47 år när hon mördades och hennes kropp slängdes i en av Berlins kanaler 1919. Alltså två år yngre än dagens författare Nina Björk som i boken ”Drömmen om det röda” slagit följe med Rosa Luxemburg och analyserat hennes socialism, språk och kärlek.

Nina Björk skriver att Rosa Luxemburg tillhör historiens förlorare:

”Inte bara för att hon mördades, utan för att den socialism hon trodde på aldrig blev verklighet, den revolution hon arbetade för aldrig inträffade och den internationalism hon brann för aldrig förverkligades. Den okända framtid som en gång var hennes är nu vår kända historia”.

Rosa Luxemburg föddes 1871 i polska Zamość och mördades i Tyskland av medlemmar i paramilitära frikårer. Hon tog studenten i Warszawa och var en av de första kvinnorna i Europa som doktorerade i statsvetenskap vid universitetet i Zürich. Avhandlingen handlade om den industriella utvecklingen och den nyblivna doktorn flyttade senare till Berlin.

Nina Björk skriver att hon ”slogs med sin penna som författare, med sin röst som agitator och med sin kropp som aktivist”.

Hon engagerade sig politiskt. Älskades, hatades, fängslades upprepade gånger, censurerades (till de som försökte stoppa hennes sista artikel, som publicerades postumt hörde Vladimir Iljitj Lenin) och under nazitiden brändes hennes skrifter på bokbålen. Hon var en skicklig skribent som läste Goethe, kunde hänvisa till Bibelns berättelser och gärna lyssnade på opera.

Nina Björk inleder sin analys av Rosa Luxemburg med att baka bröd i en kapitalistisk ekonomi. Ekonomiska analyser kan vara nog så hårdtuggade. Nina Björk väjer inte för elementa och grundläggande motsättningar mellan marxism och kapitalism. Tvärtom.

Hon nagelfar varför Rosa Luxemburgs drömmar om ett mer rättvist samhälle fortfarande inte har förverkligats. Nina Björk ger relief åt de politiska förhållanden som utgjorde grogrunden till Rosa Luxemburgs liv, politiska aktivism och kamp för att omforma samhället samtidigt som hon drömde om barn och ett liv tillsammans med sin älskade Leo Jogiches. De befann sig ofta på skilda håll och åtminstone en gång hände det att Rosa Luxemburg hon skrev brev till honom även när de vistades i samma rum. Dessutom förefaller han ha varit en av hennes närmaste politiske samtalspartner och främste researcher.

Nina Björks paralleller och analyser med sina egna erfarenheter och slutsatser gör att boken blir ett spännande växelspel mellan två kvinnor som föddes under två olika sekel och aldrig träffat varandra rent fysiskt, men ändå brottas med samma grundproblem: Varför har några få så mycket och andra så litet när jorden skapades för alla?

KB

 

Drömmen om det röda – Rosa Luxemburg. Socialism, språk och kärlek

Av Nina Björk

Wahlström & Widstrand

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s