Recension: Tove Jansson – Lusten att skapa och leva

tove-jansson-lusten-att-skapa-och-levaTove Jansson såg sig själv som målare i första hand. Samtidigt tecknade hon skoningslösa och kontroversiella omslag till den finlandssvenska satirtidningen Garm under andra världskriget. Hon blev en älskad författare för barn och vuxna och illustrerade verk av J.R.R. Tolkien och Lewis Carroll. Den bildserie om Mumintrollen som varje vecka publicerades i den brittiska tidningen The Evening News mellan 1954 och 1960 nådde som mest 20 miljoner läsare i över 40 länder.

I romanen Rent spel klargör hon vad livet handlar om:

”Egentligen gäller det endast detta; att inte tröttna, aldrig bli ointresserad, likgiltig, tappa sin dyrbara nyfikenhet – då tillåter man sig att dö. Så enkelt är det, är det inte?”

Ord som citeras i den generösa katalog med titeln Lusten att skapa och leva som getts ut i samband med en utställning om och med Tove Jansson som producerats av konstmuseet Ateneum i Helsingfors och nu visas på Millesgården i Stockholm för att senare fortsätta till Göteborgs konstmuseum, Kunstforeningen GL Strand i Köpenhamn och Dulwich Picture Gallery i London. Ett rikligt illustrerat verk med målningar, teckningar och illustrationer i färg och svartvitt samt texter av namnkunniga skribenter och Tove Jansson-kännare som konsthistorikern och museichefen Tuula Karjalainen litteraturprofessorn Boel Westin, Londonbaserade serieentusiasten, curatorn och journalisten Paul Gravett samt författaren Frank Cottrell-Boyce som bland annat skrivit manus till såpoperaserien Coronation Street. Den sistnämnde upptäckte Tove Janssons myllrande och omstörtande Muminvärld som liten pojke på 1970-talet på det lokala biblioteket i ett höghusområde nära Liverpool.

Naturligtvis möter vi högljudda, auktoritativa Hemuler, tunna neurotiska Filifjonkor, fåfänga Mymlor, blyga Knytt och frihetsälskande Snusmumrikar, men även Tove Janssons livskamrat grafikern Tuulikki Pietilä. Vi får dessutom glimtar från deras gemensamma arbetsgemenskap och mångåriga sommarvistelser på ön Klovharun långt ute i havsbandet vid Pellinge skärgård i Finska viken.

Om denna ö skrev Tove Jansson en bok (som illustrerades Tuulikki Pietilä) med ett lovtal till stenar:

”Jag älskar sten; klippan som går rakt ner i havet och det obestigliga berget och kiselstenen i min ficka, och att bända upp stenar ur jorden och vräka dem undan och låta de allra största bumlingarna trilla rakt nerför berget i havet!”

På omslaget till volymen, som heter Anteckningar från en ö, återfinns en karta som ritades av Tove Janssons mor Signe Hammarsten-Jansson. Och nog kunde Tove Janssons prisade självbiografi Bildhuggarens dotter lika gärna ha hetat Illustratörens dotter. Ty det framgår med stor tydlighet att dotterns band till mamman, som försörjde familjen genom att illustrera böcker och tidningar, var minst lika starka som de till den skulpterande pappan.

När Tove Jansson fyllde 80 tillfrågades hon, enligt Tuula Karjalainen, om vad hon tyckte om det liv hon levt. Hon svarade att det varit spännande och färggrant, även om det ibland varit svårt. Sedan lade hon till att om hon fått leva om sitt liv igen, skulle hon ha gjort allting annorlunda. På vilket sätt ville hon däremot inte säga.

Måhända är det så att Tove Jansson gäckar oss alla när det gäller den egna personen, samtidigt som hon gett oss andra så mycket finurlig, insiktsfull, medkännande och handfast livsklokskap. På omslaget till Lusten att skapa och leva återfinns en av de sista målningar hon gjorde, ett självporträtt. På en gång uråldrigt, framåtblickande, vetgirigt och ifrågasättande. Kanske kan vi där ana vem Tove Jansson var och hur hon såg på tillvaron.

KB

Tove Jansson – Lusten att skapa och leva

Text: Tuula Karjalainen, Boel Westin, Frank Cottrell-Boyce och Paul Gravett.

Utgiven av: Förlaget

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s