Tänk er en svensk politiker av idag som också är en framstående diplomat. Och tidningsman. Och en respekterad filosof. Och generaldirektör för Postverket. Och som ovanpå det är ett tekniskt geni som hobbyforskar på hög nivå.

Nej, sådana mänskor görs väl inte längre. Men den osannolikt mångsidige Benjamin Franklin (1706-1790) var på sin tid allt detta. Han porträtteras i en nyutkommen bok med den träffande undertiteln ”Mannen som uppfann Amerika”, den första svenska biografin sedan 1940-talet om universalgeniet Franklin.

För den som mest associerar Benjamin Franklin med våghalsiga åskledarexperiment är det lärolik läsning. Med stöd i amerikansk litteratur om Franklin, den är förstås omfattande, så har Lennart Oldenburg skrivit ett initierat och ambitiöst porträtt. På köpet får man en historielektion om vägen fram till bildandet av Förenta staterna.

I USA är Franklin en ikon, ett exempel på en selfmade man från enkel bakgrund som som blev en av nationens grundare. Oldenburg beskriver honom som en renässansmänniska: ”en stor humanist, en naturvetare med stränga krav på metodik, en ovanligt hederlig politiker, en världsmedborgare och visionär”.

Franklin var en folkfostrare och uppfattades allmänt som en av sin tids mest lärda män men själv gick han bara två år i skolan. Vid tolv års ålder började han som typograflärling hos en äldre bror. Han blev så småningom en skicklig yrkesman som en period jobbade i London. Efter hand växte intresset för att inte bara trycka texter utan att formulera dem, Franklin var redan som ung man en vass och respekterad skribent som gärna använde satiren som verktyg för att angripa brittisk politik.

Politikern Franklin tvekade i  det längsta inför kraven på att bryta med britterna men han kom att bli en av författarna till oavhängighetsförklaringen, Declaration of Indedepence, 1776. Huvudförfattare var Thomas Jefferson som i boken beskrivs som en yngre själsfrände till Franklin.

Tyngdpunkten i Oldenburgs berättelse ligger på Franklins politiska och diplomatiska insatser (han vistades i flera omgångar i Frankrike) men vi får också läsa om hans tekniska fingerfärdighet. Den resulterade bland mycket annat i en ny typ av värmekamin och i uppfinningen dubbelslipade glasögon, ibland kallade Franklinglas.

Franklin var i många avseende före sin tid. Bland det sista han gjorde före sin död 1790 var att lämna in en motion till kongressen om slaveriets avskaffande. Det skulle dröja 75 år innan hans förslag blev verklighet.

SB

 

Benjamin Franklin – mannen som uppfann Amerika

Författare: Lennart Oldenburg

Carlssons