Astrid Lindgren var inte lättintervjuad. Hon hade stor integritet och kunde vara synnerligen bestämd, samtidigt som hon var överraskande tillmötesgående. Första gången jag ringde på hos henne på Dalagatan 46 i Stockholm öppnades dörren omedelbart av en leende författare som bad mig slå sig ner samtidigt som hon överräckte tre maskinskrivna stenciler med orden:
-Här har du allt du behöver veta, nu pratar vi om annat.
Så blev det nu inte, därpå följde istället en generös intervju som ändade med att hon skickade med två stora papperskassar med friexemplar av egenskrivna, översatta barnböcker på en mängd olika språk till barnbiblioteket hemma i Västerås.
De tre program om Astrid Lindgren som nyligen sändes i SVT innehöll mycket tidsfärg och speglingar av människan och nationalmonumentet Lindgren, medan hennes yrkesgärning som författare hamnade i skymundan.
Den danske författaren Jens Andersen väjer däremot inte för hennes skrivande i sin biografi Denna dagen, ett liv. Tvärtom, samtidigt som han naglar hennes liv och bryter det mot den tid hon levde och de villkor och värderingar som dåtidens människor hade att tampas med. Inte minst de som i likhet med Astrid Lindgren var unga ensamma mammor utan yrkesutbildning.
Lite onödigt är det att boken på omslagets baksidestext presenteras som ”den första nordiska Astrid Lindgren-biografin på fyrtio år”. I synnerhet som författaren själv inte sticker under stol med att han både läst och tagit till sig Margareta Strömstedts biografi om Lindgren från 1977 (omarbetad och utökad upplaga 1999).
Den danske litteraturvetaren och journalisten (som tidigare bland annat porträtterat Tove Ditlevsen) har gjort ett gediget arbete som inbjuder till läsning och dessutom ger förnyade perspektiv på Lindgrens egna böcker.
Till det som berör och manar till eftertanke hör skildringen av hur den gravida Astrid i Stockholm fick kontakt med advokaten Eva Andén och läkaren Ada Nilsson (tidiga kämpar för kvinnor och barns rättigheter i Fogelstadkretsen och tidningen Tidevarvet) och hur hon födde sonen Lasse i Köpenhamn, där han placerades i fosterhem under sina första år.
Bokens titel Denna dagen, ett liv är naturligtvis hämtad från Thomas Thorilds sentens som återfanns på Ellen Keys Strand dit Astrid tillsammans med några fotvandrande väninnor anlände 1925. Precis som så många senare sökte Astrid Lindgren, var den unga journalisten Lindgrens mål att få kontakt med den dåtida författar- och opinionsgiganten Ellen Key. Denna var egentligen ganska trött på alla oanmälda besök, men naturligtvis lyckades Astrid Lindgren få till ett möte som hon sedan skildrade i Vimmerby tidning och därefter återkommit till i olika sammanhang.
Astrid Lindgren sade på sin ålders höst att hon visste vad som inte är livets mening och framhöll att rädslan för ensamhet och tystnad kan göra att man aldrig i lugn och ro hinner tänka efter vad man gör med sin korta stund på jorden.
Jens Andersens biografi över Astrid Lindgren ger relief åt en författargigant som är värd att läsas, om och om igen. Och också är oerhört läst. Enbart hennes berättelser om Pippi, som först refuserades av Bonniers, har sålts i 56 miljoner exemplar och översatts till 65 språk.
Jens Andersen visar med råge vilken skicklig och nytänkande författare Astrid Lindgren var. Inte enbart när det gällde att skriva utan också när det gällde att lyfta fram viktiga frågor, barnens villkor och barnböckernas betydelse. Inte minst genom att använda flera kanaler samtidigt som böcker, film, tv, teater, sång, musik, dans. Lägg till detta effektiv marknadsföring.
KB
-en biografi över Astrid Lindgren
Författare: Jens Andersen
Översättare: Urban Andersson
Biografier.nu 