Uncategorized

Fem heta kandidater till Nobelpriset

Ngũgĩ wa Thiong´o, Assia Djebar, Nawal El-Saadawi , Adam Zagajewski och Mia Couto. Fem sinsemellan mycket olika författare som åtminstone har en sak gemensamt, de är (eller borde vara) med i Svenska Akademiens diskussioner om vem som ska få årets Nobelpris i litteratur.

Samtliga uppfyller med råge Alfred Nobels kriterium om den ”som inom litteraturen har producerat det utmärktaste”.

Siffran fem är inte vald på måfå. Förhoppningsvis filas det nu för fullt på prismotiveringen och det skulle innebära att femte steget i processen att utse pristagare, slutomröstning och tillkännagivande, sker nästa torsdag.

Första steget är att nominera kandidater, vanligtvis runt 200 stycken. Andra steget handlar om att vaska fram en preliminär kandidatlista på 15 till 20 namn. I slutet av maj tas tredje steget, som resulterar i en definitiv lista som rymmer en handfull kandidater. Sedan följer steg fyra slutdiskussionen som avslutas när det finns en majoritet för en av kandidaterna.

Finalen följer veckan därpå, med sluten omröstning. Därefter tillkännages vem som får årets litteraturpris.

drommar-i-krigets-skugga-minnen-fran-en-barndomKenyafödde Ngũgĩ wa Thiong´o skriver numera på kikuyu. Min favorit är hans självbiografiska Drömmar i krigets skugga.

Nawal El Saadawi från Egypten tillhör frontfigurerna i den arabiska kvinnorörelsen. Till hennes pärlor hör Röst ur djupet, Den stulna romanen samt Och tiden står stilla vid Nilen.

Assia Djebar har algeriska rötter. Hennes Ett fängelse så stort är en slags självbiografi som mynnar ut i en skönlitterär skildring om en kvinna som växt upp under Algerietkriget och hur hon och omgivningen formas av landets uråldriga historia.

Mia Couto skriver på portugisiska och är född i Moçambique. I Sjöjungfruns andra fot går han till storms mot förutfattade meningar som bygger på ras, identitet, religioner och traditioner. Rolig, drastisk, tankeväckande med ett myller av människor, händelser och käftsmällar mot de forna kolonialmakternas representanter och dagens komplicerade verklighet i hemlandet.

Polacken Adam Zagajewski är den ende lyrikern. Dessutom essäist. Ode till mångfalden och Två städer går att läsa hur många gånger som helst, utifrån olika utgångspunkter.

Det är en händelse som ser ut som en tanke att fyra av de fem författarna stammar från Afrika. Nobel stadgade även att ”Intet afseende fästes vid någon slags nationalitetstillhörighet” vilket säkert var klokt. Inte mist med tanke på att det talas flera tusen språk på jorden. Språklig rättvisa är alltså en omöjlighet. Däremot är samtliga författare som här listas värdiga pristagare.

Aktuella odds hos spelbolagen.

KB

 

 

 

Recension: Erik XIV. Av Herman Lindqvist

erik-xiv-prakt-drommar-morkerDen produktive Herman Lindqvist är aktuell med ännu en bok om svensk historia. Denna gång är huvudpersonen Erik XIV, en av våra märkligaste och mest omdebatterade svenska monarker. Han var bara kung i åtta år men hann med åtskilligt, som att kriga mot dansken, mörda Sturar och ligga i fejd med sina halvbröder. Därtill det för tiden sensationella äktenskapet med flickan av folket, Karin Månsdotter, som i vissas ögon bekräftade att Erik XIV inte var mentalt tillräknelig. Kanske borde någon tipsa Hollywood om Lindqvists bok, för man kan tycka att här finns ingredienser till en storfilm.

Nu är det knappast några nya sensationer om kung Erik som presenteras. Herman Lindqvist har läst vad andra historiker skrivit, inte minst Ingvar Andersson, men han är som vanligt skicklig på att sammanfatta och berätta medryckande. En del avsnitt är för övrigt ganska snarlika det Herman Lindqvist själv skrev i en bok om Gustav Vasa och hans söner för tjugotalet år sedan.

Sedan Johan III låtit avsätta Erik XIV bidrog han starkt till den negativa historieskrivningen om sin äldre halvbror. Herman Lindqvists bok marknadsförs lite pompöst med att den vill ” återupprätta Erik XIV:s namn och ära”. Det lever nog inte innehållet riktigt upp till. Visserligen framhålls de goda sidorna som att han var en välutbildad och språkkunnig kung, men Lindqvist förtiger inte heller att Erik XIV var en rå sälle som i sina vredesutbrott kunde misshandla folk till döds ifall de misshagade honom.

Mer sakkunniga får bedöma ifall historieskrivningen i någon del inte stämmer med verkligheten. Herman Lindqvist har ju haft en förmåga att hamna i rabalder och har fått höra ett och annat från skolade historiker. Han garderar sig ofta sig med att många uppgifter om Erik XIV är osäkra. Spännande läsning är det under alla omständigheter.

SB

 

Erik XIV

Av Herman Lindqvist

Albert Bonniers förlag

Norstedts stoppar bok – igen

Brost_framsida-160x246Norstedts förlag har stoppat utgivningen av Johannes Brosts självbiografi som han skrivit tillsammans med Leif Eriksson och Martin Svensson. Enligt artikel i Expressen ville förlaget stryka vissa partier, vilket Johannes Brost vägrade att gå med på.

Nu kommer Dö inte nyfiken stället att ges ut av Lind & co.

Det är andra gången på kort tid som Norstedts väljer att dra tillbaka en planerad bok. I våras stoppade förlaget i ett sent skede utgivningen av Paul Frigyes biografi om Jan Guillou. Den gavs kort efteråt istället ut av Lindelöws förlag.