Ken Rings självbiografi utspelar sig delvis i Kenya där hans mamma växte upp. När hon dog i cancer var Ken Ring bara i yngre tonåren. Skildringen av kulturkrocken när han och systrarna beger sig till Kenya för att vara med om mammans begravning är bokens mest engagerande del. Kens från början surmulna inställning till den främmande miljön omvandlades så småningom till en kärlek till både landet och hans stora kenyanska släkt.
I övrigt består boken av ändlösa berättelser av Ken Rings i pressen så omskrivna strulande. Det är knark, det är konflikter med exflickvännerna (som fött de barn som Ken Ring länge struntade i), det är ännu mera knark och det är mellanhavanden med polisen. Ken Ring är ingen småtjuv. Han är en langare och slagskämpe som avtjänat flera fängelsestraff. Av boken att döma har han kommit rätt så billigt undan, bland annat berättar han detaljerat om en rå och utdragen och aldrig polisanmäld misshandel av en man som gjort misstaget att bli kär i en syster till Ken Ring.
Är han ångerful? Nej, enligt slutordet ångrar han ingenting i sitt liv.
Ken Ring har sina trogna fans och han har varit en produktiv låtskrivare. Det här är dock ingen bok som berättar något intressant om musikaliskt skapande eller svensk hip hop.
Texten, som är nedtecknad av spökskrivaren Klas Ekman, är utformad som en 300 sidor lång monolog på förortsjargong. Det känns som en lättnad när man läst klart.
SB
Av Ken Ring och Klas Ekman
Albert Bonniers förlag
Biografier.nu 