De människor som Henrik Höjer skriver om i sina historiska essäer har inte nödvändigtsvis varit betydelsefulla i meningen att de påverkat historiens gång. Men de har alla brutit mönster och tänjt på sin tids normer.

Det eftervärlden vet om den engelske korsfarare som boktiteln syftar på är egentligen ganska lite. Förmodligen hette han Robert, han kom från England och på märkliga vägar kom han att bli officerare i Djingis khans armé. I mitten på 1200-talet, när Robert var i 50-årsåldern, tillgångatogs han och några mongoliska officerskollegor i Österrike. Några i Österrikes trupp tyckte sig känna igen honom från 25 år tidigare då han deltagit i korståg i Mellanöstern. Mycket riktigt, för de förundrade österrikarna berättade Robert sin historia om hur han efter korståget fortsatt österut och anslutit sig till mongolernas fruktade armé. Det var inte fullt så udda som det kan låta – vid Djingis khans hov flockades människor från olika religioner och folkslag. Det som räknades var lojalitet med mongolhärskaren.

Robert är huvudpersonen i en av åtta fristående berättelser som Henrik Höjer samlat. En annan är Willam Adams, engelsk sjöman som hamnade i det slutna Japan där han höll på att bli avrättad men istället blev god vän med och viktig rådgivare till Japans blivande härskare. Den historien är relativt känd genom boken/tv-serien Shogun.

Den svenske tidnings- och teatermannen Anders Lindberg (1789-1849) porträtteras i ett annat avsnitt. Lindberg blev en folkhjälte när han bråkade med kungen och dömdes till döden för majestätsbrott. Själv ville han mer än gärna bli martyr, men dödsstraffet verkställdes aldrig och Lindberg kunde så småningom starta den teater som idag är Dramaten.

Denna och övriga berättelser är med Henrik Höjers lättflytande språk populärhistoria av bästa märke. Man bli både underhållen och lite klokare av att läsa dem. Boken hade gärna fått rymma ett par essäer till.

SB

 

En engelsk korsfarare hos Djingis khan

Henrik Höjer

Albert Bonniers förlag