Lars Tingström var uppenbarligen en av de mest hänsynslösa mördarna i svensk kriminalhistoria. Samtidigt blev han utsatt för ett osannolikt och skamligt övergrepp av rättsväsendet. Så det finns verkligen en historia att berätta när advokatduon Lena Ebervall och Per E Samuelson nu ger ut en bok om ”Bombmannen”, som han kom att kallas på löpsedlarna.
Lars Tingström levde länge ett vanligt och anonymt Svenssonliv utan några mellanhavanden med rättsapparaten. En grå, småtrist man som bara utmärkte sig med sin tekniska begåvning. Men så fick skattemyndigheterna nys om en importerad båt som man ansåg att Tingström inte redovisat på rätt sätt. Det blev starten på Tingströms bittra kamp mot Myndighetssverige. Ebervall och Samuelson lyckas förklara hur han steg för steg förvandlades till en oresonlig rättshaverist.
En affärspartner som lurat bland annat Tingström blev allvarligt skadad av en brevbomb. Tingström dömdes, men erkände aldrig detta brott. Under fängelsetiden blev han nära vän med en viss Christer Pettersson, trots deras olikheter på alla plan.
Åklagaren i brevbombsmålet inledde under pågående rättsprocess en hemlig relation med Lars Tingströms sambo och fortsatte trots detta uppenbara jäv att driva målet i hovrätten.
Sedan Tingström släppts fri sprängdes åklagarens villa i luften och hans dotters pojkvän dödades. Vid en explosion i skattehuset på Södermalm dog en anställd Även kronofogdemyndigheten utsattes för ett bombattentat men huset hann utrymmas i tid. Tingström åtalades och dömdes 1985 till livstids fängelse, även om hovrätten frikände honom från sprängningen av skattekontoret.
Hur det var med Tingström och Palme-mordet lär vi väl aldrig få absolut klarhet i men Ebervall/Samuelson ansluter sig till teorin att Christer Pettersson sköt statsministern på denPalme-hatande Tingströms uppmaning.
Allt detta berättas i romanens form, där det faktiska skeendet blandas med påhittade dialoger och huvudpersonernas ”inre tankar”. Ibland blir det rejält töntigt. Så här kan det låta när Tingström grubblar över relationen med sambon:
”Den där vaga munnen, den var exakt likadan, ja hon var grannare än någonsin vid femtio års ålder och hans armar blev tunga av längtan. Varför? Varför hade detta hänt dem? De var ju skapta för varandra. Det var omöjligt att hon kunde kunde älska någon som hon älskat honom. Om de bara… om de bara seglat till Bahamas! Varför hade de inte gjort det?”
Det kan man fråga sig. Själv frågar jag mig varför författarna inte struntade i Harlequin-prosan och valde en mer dokumentär berättarstil. Berättelsen är i sig så dramatisk att boken hur som helst är spännande läsning, faktiskt svår att lägga ifrån sig.
SB
Av Lena Ebervall och Per T Samuelson
Piratförlaget
Biografier.nu 