Det var ingen tillfällighet att läkaren Ada Nilsson följde den kontroversiella journalisten Else Kleen till cellen på Långholmen när hon 1940 dömdes till fängelse i ett tryckfrihetsmål.
Doktor Nilsson arbetade som läkare, sexualupplysare, kvinnosaksaktivist, fredskämpe och var under tretton år ansvarig utgivare för tidningen Tidevarvet. Hon umgicks med Selma Lagerlöf, Honorine Hermelin, Albert Engström, Karin Boye och den sovjetiska ambassadören Alexandra Kollontay.
Presshistorikern Kristina Lundgren som tecknar Ada Nilssons porträtt i boken Barrikaden valde mig har tidigare skildrat Else Kleen i biografin Alltför mycket kvinna. Nilsson själv använde däremot titeln Barrikaden valde oss till den minnesbok som hon skrev 1940 och valde det kollektiva anslaget framför det individuella. Doktor Nilsson var nämligen en trägen nätverkare som rörde sig över vida fält från slutet av 1800-talet till 1964, då hon dog drygt 90 år gammal. När hon började studera till läkare fick kvinnliga studenter i Uppsala inte bära studentmössa (det ansågs alltför utmanande), kvinnor saknade rösträtt och kvinnliga läkare fick inte anställas i statlig tjänst.
I boken Helga Wisbeck, som bygger på Ada Nilssons liv, låter författaren Elin Wägner titelfiguren säga:
-Den som vill veta något om mig, han må se hur jag handlar.
Så sant! Till det som engagerade doktor Nilsson hörde reglementeringsordningen, alltså att kvinnor som drabbades av könssjukdomar måste anmäla sig och behandlas, medan drabbade män kunde fortsätta att sprida sjukdomar och ohälsa såväl till sina hustrur som till andra kvinnor. Något som försvarades med att männen måste få utlopp för sin sexualdrift som var starkare än det motsatta könets. Ada Nilsson som arbetade i Stockholms arbetarområden kvinnor såg hur hårt könssjukdomarna slog mot fattiga och utsatta kvinnor och deras barn som saknade kontakt med sina fäder och stämplades som ”oäkta”. Först 1918 antogs Lex Veneris, lagen mot spridande av könssjukdomar, som innebar att även männen måste anmäla om de blivit smittade.
Ada Nilsson drabbades av Spanska sjukan under ett sjukbesök i samband med en förlossning i Östergötland 1918. Den katastrofala influensan tog minst 38 000 liv i Sverige och mellan femtio och hundra miljoner människor dog runt om i världen. Ada Nilsson överlevde och berättade själv:
”När jag kom till Svartå och skulle stiga av tåget, var perrongen spärrad av likkistor. Vägarna låg öde och endast några bleka och medtagna konvalescenter släpade sig fram i närheten av sina hem. Å egendomen i fråga undgick endast en men den viktigaste, barnaföderskan, epidemin. Jag var mycket orolig, ty dödsrisken var som bekant oerhört stor för barnaföderskor. Sen förlossningen var över och allt väl, stöp jag själv i säng med en dundrande spansk sjuka.”
Ada Nilssons kombinerande hem, läkarmottagning och tidningsredaktion på Triewaldsgränd i Stockholm var ett veritabelt kraftcentrum i svensk politik, där diskussioner, upprop, skrifter, folkbildningsinitiativ, kärlek och vänskaper spirade.
Doktor Nilsson slet hårt, men hon kunde också koppla av på den egna motorbåten Kaj. De sista tolv åren tillbringade hon på Lilla Ulfåsa, med sin älskade Honorine Hermelin, tidigare rektor för Kvinnliga medborgarskolan Fogelstad.
På Östermalms tunnelbanestation i Stockholm flimrar de förbi. Där har Siri Derkert ristat in Ada Nilsson, Hermelin, Tamm och de andra från Fogelstadgruppen i betongväggarna. Över dem tronar Tidevarvet. Kristina Lundgren har en fantastisk historia att fördjupa och hon gör det väl. Till det som underlättar mötet med Ada Nilsson hör de tidslinjer som ingår i den omfångsrika boken. Där kan vi följa kronologin i huvudpersonens liv samtidigt som vi konfronteras med viktiga årtal i samhällsutvecklingen från 1870 till 1964. Tankeväckande, omskakande och lättöverskådligt.
KB
– Ada Nilsson läkare i kvinnokampen
av Kristina Lundgren
Biografier.nu 