Älskad står det på Florrie Hamiltons gravsten på Karbennings kyrkogård. Sista gången Yvonne Gröning träffade henne, kort före hennes död, var på lasarettet i Fagersta. Där hon, 89 år gammal, låg i en rosa sjukhusrock på allmän sal.

Älskad är också namnet på den bok om Florrie Hamilton som Yvonne Gröning skrivit. Embryot till boken föddes redan i slutet av 1970-talet då författaren besökte Högfors bruk för att intervjua herrgårdsfröken Hamilton. Den äldre kvinnan, som var en god lyssnerska och hade mycket att berätta, bad den unga journalisten att återkomma och det gjorde hon.

Mellan Gröning, vars farmor blivit gravid när hon arbetade på Högfors bruk, och Florrie Hamilton väckte en vänskap fram. Även om barnbarnet till den forna husan inte yppade sin familjehistoria och berättade om sin pappa som aldrig fick veta vem som var hans far.

Arbetet med boken har sträckt sig över sex år och varit mödosamt, men resultatet är glimrande. Fram växer konturerna av en kvinna som enligt egen utsago var fostrad i en tid då kvinnor i hennes miljö ”skulle vara värdinnor. Brodera, gärna spela piano och tala franska. Dessutom skulle man vara dygdig, sparsam och flitig. Kvinnor som vi hade inte nåt liv, vi var fast i en väntsal tills vi gifte oss. Jag kan förstå mina systrar.”

Florrie ingick i en systerring där systrarna mestadels umgicks med varandra. Skilsmässan från de andra systrarna när de gifte sig var svår. Inte blev det bättre när den ena systern sköt sig i kyrkan och den andra under långa tider vistades på mentalsjukhus efter att ha drabbats av djupa depressioner och psykisk ohälsa.

Florrie gifte sig aldrig, istället gick hon på målarskola hos Carl Wilhelmson och levde nära sin far Hugo Hamilton. Riksdagsman, landshövding, fantasifull sagoberättare och okynnig målare.

Men Florrie reste mycket och var inte ensam, i alla fall inte till en början. Bland besökarna på Högfors fanns Emilia Fogelklou (som stannade i fem år), Journalisten Bang, Barbro Alving, en stor del av kvinnokämparna från Fogelstad, hyttarbetaren Harry Karlsson och många andra.

Yvonne Gröning har förutom egna hågkomster av Florrie och bruksmiljön på Högfors även läst och citerar brev mellan väninnorna Fogelklou och Hamilton. Hon skildrar en levande kulturell miljö där människor diskuterade såväl Kina som biodynamisk odling och litteratur.

Gröning ifrågasätter den bild av Florrie Hamilton som drömsk och inte riktigt medveten om verkligheten som släktingen Agnes Krusenstjerna ger i Fattigadel och påståendet av systersonen Olof Lagercrantz i boken Min första krets att Florrie avstod från ett yrke för att hon kände sig tvingad att ta hand om sin far. Hur Krusenstjerna ställt sig till omdömet av hennes skildring vet vi inte. Vi är nog många som läser hennes romanbygge som en brandfackla om ett förändrat samhälle som kräver nya roller för kvinnor och män snarare än en nyckelroman om hennes närmaste. Vilket inte hindrar att Florrie och andra släktingar kände sig utpekade.

Yvonne Gröning tecknar ett kärleksfullt porträtt av en kvinna som delvis levde över klassgränserna i de två världar som övergången mellan 1800-tal och 1900-talet innebar för Florrie Hamilton. En nyfiken och iakttagande kvinna som hanterade sitt liv efter de förutsättningar som fanns. Kanske inte det liv som hon önskat sig, men som hon ändå försökte göra det bästa av.

Det var ingalunda självklart att herrgårdsfröken Hamilton och sondottern till familjens husa skulle mötas och dessutom bli vänner. Ändå var det precis vad som hände. Ett sammanträffande som Yvonne Gröning använder som avstamp för ett finstämt och läsvärt porträtt av en kvinna som växte upp under helt andra villkor än författaren själv. Samtidigt som hon skildrar den tid som formade Florrie Hamiltons liv, ett fängslande tidsdokument över en svunnen epok då Högfors och andra bruk var intensiva arbetsplatser samtidigt som människor som bodde geografiskt nära varandra kunde leva helt olika liv utan att någonsin råkas.

KB

Älskad – Florrie Hamilton herrgårdsfröken på Högfors

av Yvonne Gröning

Utgiven av Västmanlands läns museum och Västmanlands hembygdsförbund