Prins Eugen föddes rakt in i den politiska hetluften. På hans 40- årsdag, 1905, var läget spänt eftersom Norge nyligen sagt upp unionen med Sverige. Samma år som han fyllde 56 fick kvinnorna rösträtt och endast några månader efter andra världskrigets slut firade han sin 80-årsdag.

Om prins Eugen, som var son till Oscar II och drottning Sophia, handlar ett praktverk som ges ut i samband med att det i år är 150 år sedan han föddes.

Eugen räknas som en av våra främsta landskapsmålare, inte minst i slutet på 1800-talet, och hans molnformationer och naturmotiv genomströmmas ofta av sinsemellan disparata känslor. Oro och mörker bryts mot ljus sinnlighet.

Prinsen var en trägen konstsamlare. Han köpte exempelvis in Ernst Josephsons Strömkarlen och erbjöd Nationalmuseum verket, ett av de mest betydelsefulla i svensk konsthistoria. När museet refuserade erbjudet blev han rasande, satte upp målningen i hemmet på Waldemarsudde i Stockholm och gjorde klart att den endast fick tas därifrån om huset måste evakueras. Prinsen såg också till att bostaden, med omgivande trädgård, efter hans död förvandlades till ett museum dit allmänheten har tillträde. Därför kan vi fortfarande besöka bostaden och bese den stora jubileumsutställningen om och med prins Eugens verk som pågår till den 24 maj.

Hans konstsamling domineras av manliga konstutövare, endast fyra procent av verken är gjorda av kvinnliga konstnärer. Men bland de inköpta verken finns Vera Nilsson fina målning från 1923, som visar dotterns Gingas första steg. Ett nydanande motiv där barnet sätts i centrum på egna villkor.

Det var ingalunda självklart att kungaparets yngste son skulle bege sig till Paris och studera konst, men han lyckades driva igenom sin vilja. Hans gode vän Karl Gerhard framhöll att prinsens ”lojalitet var av ett säreget slag, han var lojal både inåt och utåt. Lojal mot sina åsikter och lojal mot den höga familj han tillhörde”.

En balansakt på slak lina. Prinsens självkänsla vacklade och han framhöll att han kände sig ”så fattig och omöjlig. Jag kan ingenting och duger ingenting till… Visst vet jag att jag verkligen har konstnärlig begåfvning, men vad jag gör nu är i alla fall underhaltigt”.

Från Karl Nordström fick han ett ilsket brev där konstnärsvännen krävde att Eugen måste välja mellan att vara ”konstnär och mänska ” eller prins när det nybildade Konstnärsförbundet tog strid för en ” fullständig demokratisering” av den ”gammaldags hofinstitution” som Konstakademien var.

Prins Eugen föddes som prins av Sverige och Norge. Samma kväll som unionen upplösts, stortinget tagit makten och Oscar II avsatts som regent tillfrågades prinsen om han ville överta den norska tronen. Fadern sade absolut nej. Prins Eugen saknade inte kungatiteln, men hade tagit jobbet om så krävts. Samtidigt som han konstaterade att ”De som egentligen ville ha ett kungadöme i Norge, de ville nog inte så gärna ha mig, o. de som ville ha mig ville egentligen helst ha republik”.

Prinsen tog aktivt avstånd från nazismen. Redan 1933 deklarerade han sin avsky för Hitlerregimen och framhöll att ”en sak har i alla fall Göring lärt mig. Jag är inte längre objektiv och jag är tacksam för det. Jag vill inte längre söka ursäkter och bortförklaringar för våldsdåd och rättskränkningar”.

Karin Sidén, som tillsammans med Anna Meister, är redaktör för det aktuella praktverket framhåller att det är omöjligt att enkelt sammanfatta en annan människas liv. Därför har det aktuella praktverket, späckat med bilder, där skribenter från olika vinklar skildrar prins Eugen, fått titeln Fasetter ur ett liv. Tyngdpunkten ligger på prinsens offentliga verksamhet som konstnär, engagerad samhällsmedborgare, antinazist, konstsamlare och trädgårdsentusiast. Hur han egentligen fick ihop alla motstridiga krav och förväntningar kan vi bara spekulera i, men i bokhyllan hade han August Strindbergs samlade verk som pappa kungen avskydde. Sonen svarade med att placera Carl Eldhs byst av Strindberg mitt emot Gustav Vigelands byst av Oscar II. Två titaner som konfronterades med varandra och ett sätt för prins Eugen att hantera den verklighet han levde i.

KB

 

Prins Eugen – Fasetter ur ett liv

Redaktörer: Anna Meister och Karin Sidén

Utgiven av Prins Eugens Waldemarsudde och Atlantis förlag