Efter att sett en Roberto Rosselini-film 1948 skrev Ingrid Bergman ett brev till regissören:

””Jag har sett Era filmer Rom – öppen stad och Paisà och tyckte mycket om dem. Om ni behöver en svensk skådespelerska som talar mycket bra engelska, som inte har glömt sin tyska, som kan göra sig måttligt förstådd på franska och bara kan säga ’Ti amo’ på italienska, är jag beredd att komma och göra en film med Er.”

Det blev starten på ett uppbrott som fick hela världens skvallerpress att gå i spinn. Hon lämnade hem och familj och sin upphöjda position i amerikansk film för ett nytt liv och äktenskap i Italien. ”Det var inte min avsikt att bli kär och åka till Italien för alltid” skrev Ingrid Bergman i ett beklagande brev till maken Petter Lindström, som återges i Ingrid Bergmans självbiografi Mitt liv (1982) som hon skrev i samarbete med Alan Burgess.

Med anledning av att det är hundra år sedan Ingrid Bergman föddes ger Norstedts förlag i sommar ut denna bok i ny utgåva.  Självklart finns ”skandalen”, som hon själv kallade dramatiken i sin dagbok, med i boken. Men framför allt berättar den om en fantastisk filmkarriär.

SB